Slitigt jobb.

Sedan i måndags sliter jag på lager. Jag känner mig rätt manlig när jag skriver det. Synd bara att det är tanter i pensionsålder som har exakt samma arbetsuppgifter som jag och som förmodligen klarar det bättre. Men å andra sidan har de stått där i trehundra år och jag har bara jobbat två dagar. Så det får gå.

Igår gjorde jag (nästan) inget misstag. Synd att det enda misstaget jag gjorde, var ett sådant misstag då man måste gå till chefen för att rätta till det. Tur att jag låter så ynklig när jag gör fel. Jag har fortfarande inte fått skäll, åtminstone inte som jag vet av i alla fall. Det är skumt med norskan, den går inte att ta allvarligt. Kanske har jag fått skäll men det låter så roligt att jag trott att det var ett skämt och skrattat bort det. vad vet jag?

De på 'mitt' bemanningsföretag ringde imorse och väckte upp mig med de glada nyheterna att de hittat ett annat jobb åt mig, bättre betalt. 145 norska riksdaler i timmen. Pengahunger. De sa att det var något slags receptions/kontor/centralbordsjobb. Så de skulle vidarebefodra mitt CV till företaget. Bättre betalt och mindre slit. Det skadar inte. Nu funderar jag på att gå ut till skalbaggarna och se till att de inte käkat upp mitt kneippbröd. Kos og klem (se, norska, fyfarao vilket skumt språk)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0